Biografiskt berättande

Om kursen

Hos oss utrustas du med verktygen för att komma igång med berättandet och du handleds professionellt genom hela skrivprocessen. Du tränar på att utveckla ditt skrivande och att ge och ta emot respons. På kursen möter du människor som precis som du bestämt sig för att sluta drömma och istället börja berätta. Gör din dröm till verklighet, börja berätta hos oss!

Kursstart

Kursen startar i augusti och slutar i början av juni. Under kursens gång får du chansen att starta och utveckla berättelsen om ett spännande liv, ditt eget eller en annan människas. Handledning sker både på distans och i skolan. Stor vikt läggs vid textsamtal i grupp.

Vid fyra tillfällen träffar du lärare och dina kurskamrater. Vi genomför stil- och språkövningar, samtalar kring våra texter och hjälper varandra att göra berättelserna ännu bättre. Gästlärare med adekvat kompetens bjuds in. Mellan träffarna jobbar du med din egen text och med uppgifter som läraren delar ut.

Före kursstart

I din ansökan vill vi att du berättar om dig själv. Vi är även nyfikna på dina drömmar om att skriva en berättelse. Du måste inte ha en klar uppfattning om vad du vill skriva om, men om du har det ser vi gärna att du berättar om dina tankar i ansökan. Eftersom kursen är en projektkurs bör du vara inställd på att jobba med berättelse under en längre period. Skriv också ett kort stycke om om vad du behöver hjälp med under kursen.

Du kan göra mycket redan före kursstart. Insamling är en sak som du kan ägna dig åt. Plocka fram och sortera fotografier och andra dokument som kan bli till glädje och nytta i din berättelse. Gör en tidslinje med viktiga händelser i det liv du vill berätta. Insamling och överblick är ett bra startpaket.

Eftersom en stor del av handledningen sker på distans är det viktigt att du har tillgång till mejl och dator i hemmet. Som kursdeltagare förväntas du bevaka din mejl minst en gång om dagen. Videomöten är vardag på kursen. Är du inte van vid det hjälper vi dig. 

Datum för sammankomsterna

30-31 augusti 2025

15-16 november 2025

28 februari-1 mars 2026

16-17 maj 2026

Vi träffas på lördagar och söndagar. Här är tiderna.

Lördag 09:00-16:00
Söndag 09:00-16:00

Om du vill övernatta på skolan beställer du det individuellt via skolans B&B. 

Back to school

Här är klassen som gick läsåret 2022/2023. I maj 2024 blev det återträff i Kungälv tack vare ett eget initiativ från kursdeltagarna.

Vi möts digitalt

Varje vecka träffas vi över nätet, antingen för att samtala kring en text, köra skrivövningar eller bara ta en kaffe tillsammans. Skrivövningarna på Biografiskt berättande äger rum varje fredag på Zoom, klockan 08:45-10:30. På Zoom träffas även kursdeltagarna när de jobbar i sina arbetsgrupper som består av 4-5 personer.

Gästlärare på Biografiskt berättande

Josefine Tomio Gren, f 1983

"Jag arbetar som redaktör och spökskrivare på Textografiska i Kungälv. Tröttnar aldrig på levnadsskildringar och texter som känns hela vägen in."

Gunnar Pedersen, f 1978

"Om mig. Älskar möten med människor, både i verkligheten och i fiktionen. Skriver just nu på en autofiktiv roman, en biografi om någon annan och en lätt surrealistisk roman om möbler. Lever för att lära - både lära in och lära ut."

Elisabeth Renström, f 1957

Elisabeth gjorde radioprogrammet Släktband i SR P1 under nästan 20 år, där släktforskare och andra delade med sig av sina släktberättelser om intressanta personer de funnit i sitt sökande bland arkiv och dokument.
Som ivrig läsare av biografiska böcker, och med en rejäl väska med böcker i släptåg, visar hon exempel på olika sätt att förmedla historien om dem som levt före oss.
Foto: Samuel Farebo

Hallå där, Affe Lindén, som deltar i en berättartävling arrangerad av Föreningen Arbetsskrivare!

Vad handlar ditt bidrag om? 

– En helomvändning i livet. Jag arbetade som sjuksköterska på Länssjukhusets dialysavdelning i Kalmar. Jag slutade där och tog över verksamheten som mjölnare i en av landets sista bygdekvarnar.

– Mitt bidrag är ett utdrag ur ett arbete som jag hoppas och tror ska kunna resultera i en bok. Även om arbetet i en kvarn är av teknisk karaktär vill jag i första hand gestalta alla fantastiska människor, livsöden och händelser som kvarnen rymmer.

Arbetet som mjölnare ligger mer än 30 år tillbaka i tiden. Hur har du gått tillväga för att minnas vad som hände då?

– Det där har jag också funderat mycket på. 30 år är lång tid och inte sjutton har minnet blivit bättre heller.
Men med en massa garnändar i skallen händer det alltid något nytt när man tar tag i någon av dessa och börjar att nysta. ”Hade Karl-Axel en grön traktor av märket John Deere?” Det kanske visar sig att han egentligen hade en blå Ford eller kanske en röd Volvo BM. Egentligen spelar det kanske inte så stor roll. Då är det kanske viktigare att beskriva hur svårt det är att backa en tvåaxlad släpvagn, dessutom med kort dragstång.
Men det får bli mellan mig och läsaren.

Något extra kul som du upptäckt under arbetets gång?

– Det är mycket som är extra kul under själva skrivprocessen. Ibland har jag tänkt: ”Åh, alla dessa övningar på kursen. Jag hinner ju inte skriva på mitt projekt!” Men omedvetet titreras övningarna i synapserna, i nervsystemet och kroppen, vilket resulterar i en bättre text som resultat.
– Jag tyckte först inte det kändes meningsfullt med övningen om intervjuteknik. Men jag får motvilligt erkänna att jag haft jag nytta av idag. Jag har genomfört flera intervjuer som några som ligger och väntar. Tidigare kunder, vänner och senare kanske släktingar till min läromästare i kvarnen – Bengt. Min viktigaste erfarenhet är att ”en god historia berättar sig själv”. Därefter kommer själva hantverket.

Nu har du skickat in ditt bidrag till tävlingen. Hur går dina tankar? Vad hoppas du på?

– Alltså, det viktigaste är inte att vinna tävlingen och stipendiet även om ett ekonomiskt bidrag skulle hjälpa till med att trycka Kvarnminnen i, låt oss säga, hundra exemplar. Jag är hyggligt säker på att mitt projekt ska resultera i detta – en bok. Jag vet att det finns flera som ser fram emot en kommande bok, hembygdsföreningen, tidigare kunder och nyfunna vänner i kvarnbranschen.

Har vi rätt att skriva en annan människas liv?

I april 2024 är mångfaldige livstecknaren Klas Gustafson aktuell med boken Vad jag inte visste om att skriva biografi (Ejeby förlag).

Ämnena som tas upp är centrala för alla som vill skriva biografiskt. Hur förhålla sig till huvudpersonen? Vikten av en god research. Brevsamlingars betydelse. Och den etiska frågan om vi har rätt att skriva en annan människas liv.

Kursledaren på BB-kursen, Lars Carlsson (bilden) rekommenderar boken: "Jag slukade den på en kväll. Många nyttiga tips och reflektioner."

                                                                         Foto: privat

Följ Runes exempel: lämna skrivbordet 

Har blivit pensionär och vill skriva min biografi. Har många minnen i min ryggsäck. Dags att titta tillbaka, men saknar något, nämligen upplevelserna från de människor som var med mig då. Vad minns och upplevde de? Behöver göra research. 

Jag växte upp på Gotland. Tänker på att skriva brev eller ringa till min barndomskompis Pelle och min bror Anders, men bestämmer mig för att lämna min skrivarstuga på Tjörn och ge mig ut på en research-resa, bokar flygbiljett till Gotland. Bor hemma hos Pelle. Tittar i alla hans fotoalbum, bilder på tennismatcher, flickvänner, scoutläger. Minnen väcks till liv. Jag antecknar och fotar av bilder. Vi går minnes-promenader, träffar av en tillfällighet vaktmästaren i kyrkan som bjuder in oss och nya minnen växer fram. Tar bilen och gör utflykter till platserna för sommar- och vinterläger. Pelle minns saker jag hade tappat bort.

Besöker min storebror Anders som överraskar mig med att ha samlat ihop en stor låda med tidningsurklipp om vår familj, med mamma och pappas brev, med en massa foton. Allt i lådan får jag ta med mig hem för att gå igenom. 

Hemma igen bestämmer jag mig för att uppsöka Riksarkivet i Göteborg. En dam hjälper mig att söka efter en vän jag hade i Göteborg i början av 1970-talet. Mina uppgifter om vännen är för knapphändiga för att spåra honom. På kvällen efter mitt besök på Riksarkivet får jag ett sms från min dotter. Jag har bett henne om hjälp att söka min vän på nätet. Hon har hittat någon med rätt namn och rätt ålder. Jag ringer denna främling och det visar sig vara rätt person. ”Va, är det du! Tjenare kompis. Jag har hittat dig!” Besök och ånga samtal följde och bortglömda minnen fick liv. 

Rune Lindström, april 2024

                                                Foto: Jonna Koivuniemi

Fina möten mellan generationerna

Trots att skrivarkursen är en kurs på distans tar vi ibland plats på skolan tillsammans med de andra deltagarna. I april 2024 fick Startklassen på allmän kurs förhandsläsa manuset till en biografisk berättelse som Elsebeth Östergaard (th) skriver på, här i samspråk med Kurdo Majid (tv), Startklassen.

BB:s kalender – 24 röster fram till julafton

Foto: Linnéa Sandberg

Här kan du läsa utdrag ur årets biografier

Sista gången Anna träffar sin mamma sitter hon i en rullstol på hospice och dricker rödvin ur pipmugg. Håret är tovigt, mjukisbyxorna fläckiga."Roligt och roligt, grisar ska inte ha roligt!" säger hon och höjer muggen till en skål.

Anna Israelsson

∗

Jag är femton år och vill inte vara här. Jag är liksom femton år. Jag borde sitta och vänta på mina kompisar med slitet nagellack, löshår och Converse. Kompisar, killar, fester. Där är verkligen inte jag. Istället sitter jag i BUP:s väntrum.

Josefin Johansson

∗

Mamma ville inte ärva något av barndomshemmet. Ändå ägde hon en sextiotredjedel när hon gick bort.

Ing-Marie Johansson

∗

En solig dag i maj månad 1979 blev min första arbetsdag på Härlanda fängelse. Sedan jag stigit in genom den stora tunga dörren och för första gången fått min egen stora nyckelknippa var det dax att försvinna ner i underjorden.

Elisabeth Gränström

På kvällen den 8 januari 2013 stängde jag av tv:n och kände mig nöjd. Jonathan var ute på ännu en fest med sina Chalmerskompisar och jag oroade mig inte. Någon gång måste man sluta ängslas. Det hade stått klart för mig ett tag att jag behövde släppa taget och lita på att han visste vad han gjorde och att han kunde klara sig själv.

Linda Olsson

∗

Anna Magdalena som visste tiden för födelsen vara förhand, kände sig mot aftonen illamående och hade begifvit sig ned till Elfven.

Barbro Olovsson

∗

Konstig hosta som inte vill ge med sig. Kan det vara kol som börjar så här? Nej, det kan det inte vara, det FÅR det inte vara. Men hostan som kommit och gått mest hela året, kanske längre, och orken som bara blir sämre?

Gunvor Thorsson

∗

Foto: Truls Svenningsson

Hallå där, Anna Israelsson...

... berätta lite om dig, vem är du? 

– Jag är 39 år och bor utanför Kungälv med man och två barn. Jag jobbar med UX-design och är konstnär på deltid. När jag var yngre skrev jag mycket och gick skrivarkurser. De senaste åren har jag känt behov av att låta livet rymma mer kreativitet och att skriva mer igen.

Hur kom det sig att du sökte till Biografiskt berättande?

– Jag ville skriva om min mamma och sökte en skrivarkurs där man kunde hålla på med ett projekt under en längre tid. Det var viktigt att kursen var på deltid och distans för att passa in i mitt liv. När jag hittade kursen Biografiskt berättande stämde det på alla punkter.

Berätta om vad du arbetar med just nu!

– Jag håller på att skriva en kortare variant av mitt längre manus.

För Anna är det viktigt att få vistas i ett skrivande sammanhang, att samtala med andra kursare, dela texter med varandra, ge och ta kritik.

Vad eller vem inspirerar dig just nu?

– Nils Ferlin.

Foto: Truls Svenningsson

"Det är mycket som händer på vägen"

Sara Sanzén bor i Ytterby med sin familj. Hon älskar havet och spelar revy. När hon inte skriver jobbar hon på Rädda Barnen som utbildare.

Sara har gått på Nordiska tidigare och detta är hennes andra år på Biografiskt berättande. Hon  sökte för att kunna färdigställa ett självbiografiskt inspirerat skrivprojekt.

Det gäller att få ordning och struktur på berättelsen.

– Jag håller på med en tidslinje för att få en överblick över hela min historia.

Vad är det roligaste med kursen?

– Träffarna och handledningen.

Vad vill du säga till den som funderar på att söka Biografiskt berättande?

– Att det bara är att söka. Mycket händer på vägen. Ha ett öppet sinne när du går in i det.

Hör Rosi Hageberg rosa Nordiska och skrivarkursen Biografiskt berättande.

Här är böcker som fötts på BB

Rosi Hageberg, Det är inte jag, det är du. Att göra slut med Gud, 2024.

Lena Wallentin, Min mormor Ebba, 2023.

Åsa Fransson, Mellan hav och land. Från Biskopsgården till Bohuslän, 2023.

Lena Wallentin, Vägen framåt, 2021.

Sara Sanzén, Ön, 2021.

Liedman genom tio decennier

Journalisten Lars Carlsson, kursledare för Biografiskt berättande på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, intervjuar idéhistorikern Sven-Eric Liedman. Under intervjun blickar Liedman tillbaka på sitt liv genom tio decennier. Det är en historisk exposé där han pendlar mellan det lilla perspektivet och det stora, mellan de privata milstolparna och de globala världshändelserna. Intervjumetoden — att varva mikro med makro — är tillämpbar för alla som vill berätta biografiskt. Intervjun är inspelad i april 2023 i Göteborg.

Välkommen in på Biografiskt berättande

– lyssna på radioreportaget (6 min)

Kom igång med skrivandet

Två tips från prisbelönade ungdomsförfattaren Christina Lindström.

Möt Gunnar och Eiwe på Carlstens fästning

Foto: Truls Svenningsson

Linda Olsson:

"Jag ville ha hjälp i mitt bokprojekt, en dramatisk händelse i mitt liv som jag tycker är värd att skriva om."

Foto: Truls Svenningsson

Agneta Starfelt:

"Jag sökte hit för att jag ville bli av med mitt motstånd att skriva. Just nu blir jag inspirerad av allt på kursen: träffarna, handledningen – och att jag kom igång med att skriva."

Roger om sin tid på kursen

Roger Johansson berättar om sitt år på Biografiskt berättande, 2020-2021.

Aktiva, nyfikna deltagare

Gunnar Pedersen har åtskilliga strängar på sin lyra. Han skriver på en självbiografisk roman och är samtidigt i färd med att sammanställa en biografi över kommendanten Eiwe Svanbergs öden och äventyr på Carlstens fästning. Casandra Hallberg är ständigt i rörelse och alltid nyfiken på andra människors liv. Hösten 2023 läser hon journalistik på Kalix folkhögskola.

Anna säger: "Gör som Jesus"

Funderar du på att läsa Biografiskt berättande hösten 2023? Anna Skoog har goda råd och säger som Jesus:
– Sök, och du skall finna!

Åsa utforskar sin barndom

Kursen leder till oväntade möten

En av kursens uppgifter är att intervjua en människa som man inte känner. Kursdeltagarna tipsar varandra om intervjuperson. Åsa Fransson förde samman kurskamraten Lil Reimarsdotter (th) och barndomskamraten Gunilla Ekström. Hunden Ludde följde med också.

Vi lämnar skolbänken

Under helgträffarna blir det föreläsningar, skrivövningar och textsnack. Och så lämnar vi klassrummet för att bege oss ut i den vackra terrängen på Fontinberget. Som här: Marléne Tamlin och Samina Frenell under en kreativ samtalspromenad i februari 2022.

En röststark kurs

Vi skriver och skriver och skriver på kursen. Men ibland går vi in i skolans studio och spelar in röster och andra ljud. Många berättelser blir väldigt fina när vi hör skribenten läsa högt. I studion finns det också utrymme att skapa poddar, spela in musik och göra radioreportage. På bilden ser vi Marie Fremle, Annalena Holm och Anton Höber under inspelningen av årets julkalender.

Boksläpp i maj 2025

I maj 2025 ger Biografiskt berättande ut en antologi i samarbete med förlaget Textografiska i Kungälv. Volymen heter Vändpunkter. 17 biografiska berättelser från Nordiska folkhögskolan. Deltagarna på kursen har själva valt temat för antologin och tillsammans med kursledaren jobbat fram en gedigen textsamling.

Josefine Hulténs tre skäl att söka Biografiskt berättande.

Här hör du Lil Reimarsdotter berätta om kursen.