Trots att jag i hela livet roat mig och andra med att sjunga, spela, måla, dikta och författa så har det aldrig blivit min försörjning. Mina yrken har varit sjuksköterska och vårdlärare. Hur präktigt och ansvarsfullt låter inte det. Vårdandet, lidandet, tillfrisknandet, de mänskliga relationerna och den politiska kampen har varit min vardag men också blivit innehållet i mina dikter, sånger, tavlor och böcker. Eftersom jag dessutom är estradpoet och massör så blir det ibland korsbefruktningar av allt detta. T.ex. föreläsning om vård i livets slut med inslag av visor, massagekurs med dikter eller lektioner om kärlekens anatomi och kemi med såväl poesi som visa. Oftast blir det nog vissjungandets magiska makt i den kroppsnära vården med gråt och skratt.
På Nordiska folkhögskolans vislinje hoppas jag upptäcka nya möjligheter att, såväl ensam som med andra, uttrycka angelägna ämnen i visans form.
Jag är hemmahörande i Halmstad och är 62 år.
