"Demokrati är ett hantverk"

Varningarna: gummiparagrafer, hårdare kontroll och mindre pengar.
Lösningen: bilda allianser, uppvakta oppositionen, mobilisera.

2026-08-25 - Nordiska folkhögskolan

"Demokrati är ett hantverk"

Varningarna: gummiparagrafer, hårdare kontroll och mindre pengar.
Lösningen: bilda allianser, uppvakta oppositionen, mobilisera.

Bakom den analysen står Jesper Bengtsson, redaktör på Dagens Arena, en av föreläsarna under folkbildningskonferensen på Nordiska i mitten av augusti.
Jesper Bengtsson varnade åhörarna, lärare och annan personal från folkhögskolor i Göteborgsområdet, för att i skakiga tider inte förlora blicken på folkhögskolans demokratiska värde.
– Bli inte byråkratiska i era svar på vad folkhögskolan gör. Visa istället vad som händer med civilsamhället och demokratin om folkhögskolorna inte finns.
Jesper Bengtsson menar att den nuvarande Tidö-regeringen avsiktligt drivit igenom lagar vars paragrafer är så vaga – därav namnet gummiparagrafer – att de kan tolkas som argument för att urholka rättssäkerhet och andra demokratiska principer.

Hoten om besparingar och tuffare tag mot Sveriges folkhögskolor låg som en dämpande orosfilt över konferensen som besöktes av närmare 200 personer onsdagen den 12 augusti. Folkhögskolor har tvingats stänga, kurser har dragits tillbaka, de senaste åren. Det är en realitet.

Tomas Rosengren, Frederika Lagergren Wahlin och Jesper Bengtsson föreläste på fortbildningsdagen.

 

Aldrig ta demokratin för given

Inte desto mindre ville föreläsarna lyfta fram möjligheterna snarare än hoten mot svensk folkbildning. Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, förkastade marknadskrafternas instrumentella syn på kunskap. Han påminde också om den svenska folkstyrelsens bräcklighet, att aldrig ta den för given.
– Demokrati är ett hantverk. Vi måste våga oss in i samtal där vi inte tycker lika. Du kan inte vara demokrat ensam. Du blir demokrat endast tillsammans med andra.

Fredrika Byman Moberg, lärare i scenisk gestaltning på Angereds folkhögskola, var nöjd med konferensen.
– Jag tyckte det var särskilt intressant med föreläsningen om civilsamhället, hur synen på det förändrats med tiden och vilka hoten mot civilsamhället är idag.

En av arrangörerna bakom konferensen var Mona Tahmas, lärare på Nordiska. Hon höll i slutminuterna av dagen ett spontant tal, en replik till dem som kanske saknade det självkritiska perspektivet under dagen.
– Det väcktes några tankar tidigare under dagen idag. En av dem handlade bland annat om varför vi inte är kritiska idag, varför vi inte har bjudit in någon som är kritisk. Men finns det någon av oss här inne som kan påstå att vi är ovetande om den kritik som riktas mot utbildningsväsendet och den offentliga skolan? Vi behöver snarare påminnas om allt det goda vi gör, och om att vi måste börja agera mer istället för att låta oss lamslås av kritik.

– Det är därför vi samlas i dessa grupper: för att visa upp de byggstenar som utgör grunden för den offentliga skolan. Att bara få uppleva tryggheten i att komma till en plats som skiljer sig från mängden gör det möjligt för människor att ta del av verksamheten här. Att skapa lärmiljöer som präglas av trygghet, tillit och tolerans.

Olika perspektiv utvecklar

Det är detta vi behöver agera utifrån och göra mer av. Och när man känner denna trygghet, då kan man också ta sig an olika arbetsformer, som till exempel tematiskt arbete. Att kunna se saker ur olika perspektiv och utmanas i sitt sätt att betrakta världen.
Mona Tahmas fortsatte att plädera för nyttan av att utforska nya perspektiv:
– När man gör det kan man också börja bilda sig en egen uppfattning. Samt försöka hitta andra att organisera sig tillsammans med. För om det är något vi vill att våra deltagare ska vara, så är det inte utomstående betraktare, utan reflekterande medborgare.

– De ska kunna påverka, inte bara bli påverkade. Vi måste fortsätta vara en plats där våra deltagare kan formas, och där de kan känna sig trygga i den processen. Så låt oss göra mer av det som folkhögskolan står för redan idag.